Dagen tar sin början . . . väldigt lugnt.
En omelett framför TV:n.
Eller ja, en GOD omelett.
En babyspenatomelett med lite kryddor och hackad tomat på.
Yummy for my tummy.
En god kopp kaffe och egentid. En precis sån morgonstund som jag älskar.Bara jag, kaffet, frukosten och lugnet.
Och jag hoppas verkligen att många av er där ute också får njuta av just en sån stund.
Lite då och då i alla fall.
För det är något speciellt med att bara få vara.
Ingen stress, ingen som behöver något av en, inga tider att passa och ingenstans man måste vara just då.
Bara egentid . . . ch den behövdes.
Någon sa häromdagen, om mitt bloggande:
“Ja, Nando bloggar. Han har alldeles för mycket fritid just nu.”
Och ja… Det kan väl stämma till en viss del.
För mycket fritid.
Tydligen tillräckligt för att börja blogga igen Haha.
Men sen finns det fortfarande tusen andra saker som man måste hinna med.
Och allt är inte direkt det roliga i livet.
I Chile säger man:
“Las desgracias vienen de a tres.”
Elände kommer tre och tre.
Och den senaste tiden har tre människor i min närhet gått bort.
En väldigt nära vän.
Och två familjemedlemmar till människor som står mig nära.
Tre.
Jag sörjer dem alla, och jag lider med familjerna och mina vänner som drabbats så hårt.
Och jag hoppas verkligen att vi är klara där nu. För är det något fint man säger här hemma så är det:
Efter regn kommer solsken.
Och just nu har det varit väldigt mycket regn.
Så nu kanske det är dags för lite solsken.
Nya tag.
Nya krafter.
För det är precis vad alla behöver.
Och kanske är det därför en sån här morgon betyder lite extra.
Att kunna backa lite.
Andas ut.
Sitta hemma framför TV:n med min omelett, mitt kaffe och bara…
Vara.
Njuta av livet.
Ja.
Livet.
Just det.
Och just nu kanske det är dags för lite Carpe Diem.
Så nu fångar vi dagen.
XOXO – The Carpe Diem One!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar