En ny stjärna har fötts ....

Och nej, det är inte mig själv jag pratar om nej, nej, nej ... mer om denna stjärna lite längre ner i inlägget.

Jo, idag vakna jag i Halmstad, det kan bero på att jag somna i Halmstad.
Ibland känns det riktigt skönt att ha kontrollen.
Jag vakna kl 04:20, den kontrollen har SJ.
Jag får bara försöka göra det bästa av situationen.

Nando kl 05:20

När jag väl kom hem kl 07:00 så upptäkte jag ngt som tydligen stått där ett tag ... o rätta mig o jagharfel.
Är det inte Hous öga ... mitt i gamlestan?

Horus Öga?

Why?? o varför vet jag inte ngt mer om detta?
jag får helt enkelt kontakta byggnadskontoret eller parkcentralen o ta reda på vad Horus öga gör här.
Ja, helt plötsligt känns det riktigt tryggt att bo i Gamlestan.
inte för att jag känt mig otrygg.
Jag har googlat!! och Horus öga (Wedjat; även Ras öga) eller (”Udjat”) är en fornegyptisk symbol för vaksamhet och gudomligt skydd.
Gudomlig skydd, I´m Safe, Wuhu!!

Ok, nu till den lilla stjärnan!
Det är Valentinas lillebror, Nicolas.

Nicolas

Sååå fin!!
Ja, det är bara att gratulera föräldrarna, jätte fin bebis.

Mamma, Pappa och Nicolas

Och nu har Valentina fått ett nytt kall i livet.
Det glädjer mig .... .... eller ska jag vara orolig över att hon nu är stora syster??!!??

En glad Vale o en orolig Nando

Nä, jag bara skoja, min lilla jobbiga sjuttonåring kommer att klara detta bra.
Hon har tydligen redan visat var skåpet ska stå, o så länge det är mammas skåp o inte hennes egna så är jag glad.
Barn, barn, barn ... ... det är ett under att jag ej har fler gråa hårstrån än de jag redan har.
Även om just denna sjuttonåring har ganska bra koll på läget så slutar man inte oroas.
Och trotts att konflikthanteringen med henne inte är min starkaste sida, så tror jag att hon fått ett bra grepp om livet.
Livet ... ja denna skörda liv.
Det knäppaste är att hur förberedd man än är på livet, så slutar man aldrig bli överaskad.
Var dag har nya hinder att ta sig över, nu pratar jag naturligtvis inte om att mitt liv är fullt av hinder, utan mer om de vardagliga sakerna.
Komma i tid till jobb, ringa sina vänner, få tiden att räcka till, njuta av livet på bästa sett.
Räkningar ska betalas, kärleken ska hittas.
Ja, kärleken ... vad i Hel ..... te hände med den.
Har han somnat?? kan ngn väcka AMOR!!!
ja, ni ser ... livet har sin gång.

och nu ska ett nytt litet barn guidas i livets gång.

På tal om gång, jag går gärna, men åker hellre bil.
Ngn som vet detta är Lotta potta, hon som kallar mig vuxen hehe.
Som den gng då hon krocka o de bad henne ringa en vuxen... ... hon ringde mig.
Killen som inte har körkort, noll koll på trafiken, festar järnet o bråkar med sjuttonåringar ... ... det e vuxet det, enligt Lotta i alla fall!!



jo, any way.
ja, åkte lite med henne idag o råka hamna i en rondell ... ... o här i Sverige är det inte som i Norge.
Där det står skyltar med "max tre varv" i varje rondell.
Betyder det att man får ta hur många varv som helst?? eller borde alla svenskar veta att här hemma är det bara ett varv runt rondellen.

Orolig lotta??

Oroliga förare!!

ok, jag är glad att vi tog oss ur den knipan ... jag, lotta o bil asså ... funkar så där bra!

och så har yttligare en dag gått, o nu går jag o lägger mig.
Hemma!!

Halmstad, ger mig tid att ....

Tänka till.

Jobbet
Vänner
Bloggen
Sommar
Ögonkast

Jobbet
Första dagen på jobbet, en mkt lång dag, efter en mkt lång helg.
Men det känns bra att vara tillbaka.
Att stå i bistron var verkligen skönt idag, inget jag egentligen gillar, men efter tre veckors frånvaro så kändes det som en perfekt start.
Man får träffa trevliga sommar resenärer, innan de är sura o vill checka in på hotellen.
Man träffar glada människor som gör sina sista arbetspass inför semestern.
Och ja, alla är så mkt snyggare under dessa sommardagar ....


SJ har verkligen saknat mig, kollegorna i alla fall.
Jag fick chansen att uppdatera livet med både Åsa och Sharmin, underbara tjejer!!

Vänner
Jag kan verkligen känna att mina vänner ger mig en kick!
Både dem på jobbet o de mer privata.
Ni vet det man pratar om med cirklar i sin krets, hur stor eller liten den inre kretsen är, hur öppen man är med sina vänner o vilka är ens vänner.
Min vänkrets är noga vald!
Mina vänner är från lika delar av samhället, kulturer, religioner och folkslag samt har dem i olika åldrar.
Men tre saker har samtliga gemensamt:
De är trevliga
De är snygga
och de har mig!


Bloggen
Många frågar varför jag bloggar.
Vad är vitsen med att ha en blogg.
Ja, bloggen är som en dagbok, eller hur man nu utformar den.
Många skriver om olika grejer, så som mode, barn, Schlager, jobb, sex, kärlek, makt, pengar, hobby.
Andra kritiserar, argumenterar, realiserar och fantiserar.
Några skapar rubriker, andra ger sig hän o ger ut allt om sig själva, andra skriver om sina tonårsbarn. O några undrar jag till o med vad de vill ha sagt, de är inte en gnutta roliga att läsa, nästan patetiska.
Några gör reklam för sina jobb och andra är mysiga och några är negativa.
Ja, man kan skriva om allt, endast skrivaren sätter sina egna gränser.
sen är det upp till var o en, Att följa eller inte följa.
Jag då?
jo, jag skriver en blandning av allt, med humor i sinnet och försöker beröra de som beröra ska.
Jag gör det för att det är kul o för att jag känner mig kreativ.



Ger en synvinkel på vad som nu är inspirerar, äh, jag har kul.
Tjäna pengar?? nä, jag får nog jobba lite hårdare i så fall hehe, men man vet aldrig.

Sommaren
Öppna dina ögon, sommaren är här!!!
Njut sola, bada umgås.


Vill du bara fika o njuta av solen på stan... Call me!!!!
Jag badar mkt sällan i de svenska vattnen
Jag är för lat för att åka spårvagn genom hela stan, för att se lite vatten.
O ska jag vara riktigt ärlig så är inte vågorna eller standraggarna de samma som i Rio.
Jag lever hellre med längan till min nästa semester, men jag glassar gärna runt i stan med en cappuccino mugg i handen ;)



Ögonskast
Ja, jag vet inte riktigt vad som fick mig att tänka på ögonkast.
Ngn snygging kanske eller bara mina innersta önskningar hehe.
Tror ni på kärleken vid första ögonkastet?
Jag tror på det, lika mkt som jag tror på den eviga kärleken, romantiken och mig själv.
och den första ögonkastet kan göra en galen.
Problemet är att det finns så många första ögonkast, ja, redan på morgonen haha.
har en mega stor spegel i mitt sovrum, så det första ögonkastet kastas alltid på mig själv.
ja, kalla det ego... jag kallar det för .... ..... min inre styrka.
så kolla upp alla o skänk ett ögonkast, speciellt till er själva.
själv ska jag slänga ett öga på Förhäxat(som för övrigt snart e slut!!!!) (min box asså).

Byebye från Halmstad, även kallad för bästkustens pärla!

Idag är det ingen vanlig dag .....

För idag är det Victor-lenons födelsedag!

Grattis brorsan!!!

ja, tänk vad tiden går, o idag ser man att det inte bara finns tråkigheter runt omkring.
Min bror fyller 12, det betyder att det är 25 års skillnad på oss.
Svårast har det la varit för Valentina.
japp, Valentina har en 5år yngre farbror, o hon var inte den gladaste när V-Lenon skulle passas.
och idag fyller han 12.
Han hade kalas igår, o jag glömde detta, kom tomhänt ... ... tror ni jag var populär?
nu visste jag att syrran också var tomhänt, så jag kom på en fin gåva.
Han ba: var e min present?
Jag Ba, Jag o Andrea satte in 2000 kr i ditt namn till barnen i Afrika.
oj, oj, oj !!
Det var verkligen inte populärt ... ... men min bror är i grund o botten ganska enkel.
Han nöjer sig med ganska lite, en resa till Gävle trotts att han måste upp kl 4 på morgonen, eller bara sova över hos mig.

En mkt trött V-Lenon i gävle, kl 04:30

ja, inte mkt krävs för att göra honom glad, så han tjata inget mer o det.
Lyckas han komma undan med ngt av det han ber om så lyckas han, o med tanke på att han alltid lyckas med mina föräldrar så känner jag ingen panik.
O innan jag lämnade kalaset så sa jag till honom att vi skulle ta oss en runda ia stan ... ... när?? återstår att se hehehe

ja, Lördag o solen skiner, inga stora världsproblem är lösta. Michel Jacksson är fortfarande borta och jag vakna upp med mina linser på mobilen. vad de gör där vet jag inte riktigt, o hade jag haft svar på alla världens frågor så hade jag kunnat utnämna mig för GUD .... .... men så e det inte riktigt.
Jag är dock en bra bror o vän, och då har man några förpliktelser, så som fira V-lenon, "hälsa på" Oscar, Fira Pablo(han lär inte fråga var hans present är, hoppas jag haha), Gratulera Sharmin för hennes nya lägenhet, o sist men inte minst fira Annika.
ja, det känns redan som en riktigt låååång lördag!

Jag o min Älskade 17-åring

Men först ska jag o vale besöka Oscar, göra fint runt omkring honom o bara vara.
så tills dess C ya!

I nattens hetta!!

och skulle ni se mig ute ikväll... så skicka hem mig!!! om jag då inte vinkar från en limmo, klart ... då e det PAAAAARTY!!!

En liten drink kanske ??

Ja , det e precis vad jag sitter o funderar på.
Kvällen är ung och ja, jag vet ej om det är fredagens fel eller om det är dessa tider överhuvudtaget.
2009 verkar vara ett svårt år.

Många tragedier ...
Se Iran!!
vem skulle tro att man under 2000-talet fortfarande hindrar folk från att yttra sig.
Och vem skulle tro att det fortfarande finns länder där folk mördas för sin politiska röst.


Och vem sjutton skulle tro att MJ skulle dö?!?!
Hade han inte en gas kammare han låg i som skulle förlänga hans liv? och om det nu gjorde det, skulle han bara levt till 30 då?
Sorgligt tycker jag, the king of pop, följde hela min ungdom, musikstilar, dans o ja, allt.
Men sen verkade ha gått utför, mkt konstigt har han gjort, mkt sjukt har han sagt, många frågor lämnade han obesvarade.
Och bland det vettigaste han gjort så hittar jag : Earth song.

Ja, 2009 bringar mycket sorg, speciellt på nära håll.


Mina tankar går till F.F och hennes när o kära.
Jag vet vad förlusten av ett syskon är o det går ej att beskriva.
Hur fint man än skriver så är det inte ens i närheten av de verkliga känslan.
Trösten känns så långt borta, man finner ej ord.
Men jag vet att handlingen, tanken och viljan från andra hjälper ... ... ... den hjälper mycket.

Ja, o en fredag kväll som denna så tar jag ett steg tillbaka, grubblar på allt.
Jag skålar, Lutar mig tillbaka o ber om ett bättre morgondag.

Min bästa tanke ...

går till alla er som stöttat mig o min familj under vår sorg.
tack ;)

jo, nu e det så att det varit måndag idag, jag vet inte om alla hängde med på det.
O enligt mig så har måndagar ngt konstigt inte magiskt utan bara konstigt, liksom Måndag hela veckan.
Kanske för att veckan börjar med en måndag, o söndagar är ofta så lååånga o sköna(för mig i alla fall)
Igår var det så, jag spenderar mkt tid med min mamma, klart.
Även om hon får laga mat, sopaipillas (chilenska langos typ ... bara brödet då ) o greja lite extra.

Sopaipillas

Men jag vet att hon gillar att pyssla om familjen o det är så skönt med en "chilenska" familjetraditionen.
Då pratar jag inte om mamma lagar mat, städar o pappa jobbar, käkar o kollar på tv.(den finns överallt o ingen stans!)
Utan jag pratar om den varma biten, där det kramas, man skämmer bort sina barn med så mkt vård och kärlek.


Det här lilla extra som jag aldrig fattat som lilla extra, konstigt va.
Ja, det kanske är så att det är en unik grej i min familj, men jag tycker jag ser det hos flera latinamerikanska familjer.
Eller så har folk inte öppnat sina ögon o ser det unik ai sina hem, men sen så kanske det inte är så hos alla, nu när jag tänker efter ... ... ...

Besitos mamita linda!

Ja, klart att jag kan pyssla om mamma med, men barnen först va?!!?

Vi var på stugan under eftermiddagen, pappa hade grillat o mamma gjorde sopaipillas.
Jag satt o va patriotiskt o lyssna på spanska Radion ... tills jag upptäckte att det var Bolivianska radion, som chilenare vet jag ej hur patriotiskt detta är hahaha.
nä, men jag lyssnade vidare o drömde mig bort i solen ... till caporales karnevalerna i Oruro.
: dit, ska jag en dag!

Oruro carnevalen

Jag är så glad att det fortfarande finns drömmar att uppfylla, saker att prova och fina dagar att drömma sig bort på.

ja, o sen blev det måndag då, efter ett x-antal Förhäxat avsnitt ... nätterna är nämligen mkt långa än.
Jo, och då får jag reda på att Sofia fått en liten Elin, och Dörr Anna ( Dörr, för att hon fick plåstrats om efter att fått en dörr på sig) fått en liten Hanna.
så efter att umgåts med mamma o syrran idag så drog jag mig till östra, med Tina.

Tina o jag på BB, inte vårt barn dock hehehe

Tänk att livet och döden går så hand i hand, några födds och andra får gå vidare.
Ja, nya leenden skapas och man finner glädje i andras glädje.

Jag o lilla Elin.

Valentina väntar ett syskon med mammas nya familj, men det barnet har verkligen tagit tid på sig, så NATI, det e dags nu... alla har fött!!!
men stressa inte ... barnet kommer när barnet vill, det kan ju vara så att det är skrämt av alla grejer som hänt.
Karnevalen må vara rolig, fin o trevlig, men för oss som skapar karnevalen så är det bara reslutatet av stress, strees, ilska, och ständiga sömnlösa nätter.
Så klartatt bäbisen inte vill, det är ju en hård värld.
men det kommer att bli en mkt älskad bäbis, och vale väntar o väntar.
...
...
... den som väntar på ngt gott, (ni kan resten va?).

just nu... väntar sägen ...
och morgondagen.

Lördag Lördag Lördag ...

Ja, dagarna går o minnet består.


Torsdagen den 18 Maj, jordfästes min älskade bror.
Jag, som då är killen som har koll på allt, såg till att alla våra planer slutfördes så att Oscar fick en värdig begravning.
Det var lite stressigt, prästen hade jag ej träffat, Kapellets ljudanläggning funka ej, tiden gick o jag fick verkligen bita ihop för att klara av vad som komma skulle.
Prästen hade ju pratat med en enda gng och det ända som var klart, var att han skulle delta.
Men hur, o vad som skulle sägas, musik, tal ordningen .. ja allt annat som man tror bara flyter på var inte klart.
På torsdag morgon fick jag äntligen tag på prästen o lyckades få hans mail för att skicka över "programet" så han visste hur vi ville ha allt.
Jag som ledare för en stor dansgrupp vet hur viktigt allt med musik är, så även i detta fallet, så jag hade ljudanläggningen i huvudet innan, jag tog med Radion i fall i fall att .... Tur det.
Ja, allt var bra förberett, mamma ville tala, jag bad henne skriva ner allt hon ville säga, för att om hon inte skulle klara av att hålla talet ut så skulle jag upp o ta över för henne.
Tur att min älskade mamma var så stark, för att jag hade redan tappat det totalt o jag hittade inte tillbaka ... ... med en gng.
Ja, det var mkt känslor i luften, gamla vänner som ej träffats på många år o alla var där för att hedra min bror.
Ta en sista farväl, o jag måste säga att jag vet ej varifrån styrkan kom för att klara av alla momenten, jag får tacka mamma för detta med.
Gracias mamita linda.

Ja, o nu e det Lördag, jag fick med mig bilden på min bror (det var planen) o jag kan nu luta mig tillbaka o minnas honom med allt gott han hade, alla glada minnena, vår barndom o tonårsperioder.
Igår kom jag på att han ofta agerade som min store bror, han var beskyddande och omtankefull.
Så kul, jag fick ofta lugna ner honom vid situationer då han tyckte jag behövde en livvakt.
Men det var min lillebror det hehe.
Och ja efter ett par timmar hemma så gick jag till slut upp, duscha o packade ner lite grejer o drog i väg ... iväg till Oscar.
Soligt o härligt var det vid kviberg, kl var la runt 17 tiden o jag korkade upp.
...
...
när jag fyllde år så fick jag en flaska Moët o den skulle jag korka upp till ngt riktigt festligt.


Ja, nu var det inte en fest så sett, men det var festligt, det var Brorsan o jag.


Jag fixade till hans grav, kollade till alla blommor som fortfarande låg o dekorerade vackert.
tog bort all plats för buketter o tände upp ljus.
vinden var för stark så de slocknade , men jag sa att det gjorde inget för jag var där.
Det var en för mig mycket mysig eftermiddag.
Inte hade jag för 10 år sen, när jag besökte honom utanför häktet, tänkt mig att det var hans grav jag skulle besöka idag.
Det var precis som då, jag satt o rökte o kollade upp på honom o han på mig o där satt vi i våra egna tankar o jag undrade mest på vad Oscar funderade på hehe ... ja, jag där var för honom under all den tiden jag kunde.
o nu röker jag inte(det sa jag till honom) så det blev en Moët.


jag måste då säga att kyrkogården var inte alls lika fridfull hela tiden, som jag trodde
det gick tex runt två tanter, om ni tänker på The Simpsons, Marge systrar.. ja de gick runt o kolla på alla gravar runt o kring, grymtade lite o gick vidare ... det märktes att det var en procedur de gjort ett par ggr.
Sen kom det ett kärlekspar som satte sig på bänken en bit från oss, hångla de?? jag våga inte ens kolla hahha.
O sen kom det ett par ryska tanter o fråga om det var min släkting, ja, här ligger min bror efter att ha svarat på deras 20 frågor så gick även de.
Lite motorscyklar åkte omkring, två andra gravar besöktes o lite bilar körde runt.
Jag sa det, Oscar här kommer du inte vara ensam.

O desutom är du i mitt hjärta för alltid, Vila i Frid hermano.

Oscar Diaz

Oscar tillhörde en mkt kärleksfull och omtänksam familj, familjen var en mkt viktigt del för honom liksom för alla andra i Familjen. Hans syskon och och vänner låg honom alltid varmt om hjärtat.

Och på så vis minns vi Oscar, en kille med mycket omtanke.

En grabb som jämt var där för alla som behövde honom.

En skämtsam kille som alltid ställde upp för den som behövde honom.

Oscar var en kämpare som trots många motgångar lyckades han hitta sina ljusa stunder.

Oscar blev sjuk och trotts sin sjukdom så höll han sig fast vid sin familj, speciellt Valentina, Victor-lenon och mamma. Och det gav honom kraft och styrka att kämpa för ett bättre liv.

Han hittade guds ord som gav honom nytt ljus i hans väg.

”Gud giv mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra. Mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden"

Men Oscarshjärta orkade inte med hans kamp och på så vis hittade oscar en förevigad sinnesro.

Med oss i våra hjärtan : Oscar Ignacio Diaz soto

Midsommar ... .... Alá Latino style !!!

Yes, även vi latinos har lärt oss att fira midsommar.

Vale

Familjen samlade sina nära o kära i mammas koloni stuga, eller vår sommar Château menar jag klart!
Och det resulterade i en midsommar med mkt mat, dryck o kärlek.
lite lekar o lite allsång( not!! ).
Sjunga är verkligen inte min starkaste sida o men vi sjöng med refrängerna på musiken som spelade o bara det, väckte liv på flera grannar.

Pappa o syrran tog sig en dans

Alla som gick förbi huset fick sig en GLAD MIDSOMMAR!!! kanske inte fullt glamoröst som det kan låta nu, här men any way, det är tanken som räknas, inte själva utförandet.
Det är så skönt att kunna luta sig tillbaka på just den meningen.

inte för att jag brukar vara killen som dåliga utföranden, men ibland har man faktiskt inte beräknat med allt.Cam o jasper firade med oss

O på tal om beräkna.
Alla skulle ha med lite mat o så, gissa hur mkt det blev.
sallader o grillkött ja, till o med en midsommar tårta fanns på plats.

The Cake!

Trotts att jag mobbades för mitt mitt icke svenska pass, så måste jag säga att det var en av de bästa midsomrar jag firat sedan min ungdom.

O hoppas att det nu blir en tradition.. ... lite i alla fall.

Tina, Nando o Agrons kusin, Heineken!

Tack alla för ordet o glad midsommar!!!!

P.s 1.
jo angående Agrons kusin, på hans ledighets ansökan så skulle han fylla i anledning till ledighet, o Agron skrev: min kusin Heineken komme på besök!! Kreativt o sååååå bäääst hahaha.
So my style agron!!

P.s 2 ... förra året hade jag en del ett o en del två på mitt midsommar firande.. vad händer idag tro?

även solen har sina fläckar ...

Varför sa jag så??
Jo för jag visste inte riktigt hur jag skulle börja blogga ... solen skiner, men jag känner mig inte uppmuntrad av det.
Härlig dag? ... nä, för uppåt.
tråkig dag? ... nä, för soligt.
Tisdag? ... när för vanligt.
och åter en dag hade gått utan att jag fått ihop till ngn vettig blogg.

Och jag vet verkligen inte hur vettig jag kan bli, jag går igenom en jobbig fas i mitt liv.
Men jag är så glad att jag har hela min familj med mig under denna sorgsna kapitel.

Tårar varvas med glädje,
omtanke varvas med ilska.
förväntan varvas med frågor
Ångest varvas med hopp .... .... .... och så går dagarna i mitt liv.

La familia har hoppet och mina vänner är mig trogna.
Det finns styrka!


En dag i taget ;)

Shit ... det är söndag igen ....

.. jag har ganska dålig koll på dagarna nu för tiden!
Hade det inte varit för mina strumpor så hade jag ej vetat att det var söndag igen.
Och det betyder att det var Lördags igår, Ganska logiskt va?
O då var det Isabells 15års fest.

En fest jag närvarade för vänskapens skull, hade jag fått välja så hade jag gått på en fest där ingen känner till vad som hänt.
Men men, så är inte fallet och jag tror faktiskt att jag lyckades ganska bra med att ta bort fokusen från mig o min familj.

Igår kom jag att tänka på hur svårt det måste vara för folk, de vet faktiskt inte riktigt hur man ska bete sig, men sanningen är att att alla var vi där för Isabell skull och ingen annan.
Jag hade redan planerat allt jag skulle säga när de skulle beklaga sorgen, det blir så mkt jobbigare på spanska, det låter så mkt tyngre(tycker jag då).

Any way, det löste sig fint, vi valde ett bord långt från mitten, skandalernas bord, dvs mitt vanliga bord ... ...
Jag brukar ju vara den som håller i micken, säger en massa kuligt och får upp stämningen.
Men inte igår, igår fick andra ta över.
Jag fick frågan, men i ärlighetens namsn så kändes det som att det verkligen inte var läge att stå för ngn underhållning.
Festen var trevlig, folk var artiga och sen var det dags för hemgång.
Ricardo fyllde år och hade fest han med, men jag kände verkligen inte för att mingla med så mkt folk runt om kring.
Jag var ute i fredags, men då var det lugnt ute och många av de jag träffade hade noll koll,det var riktigt skönt ... ... ... o de som visste fatta läget o frågan kom ej upp, tack kära vänner ;)

Men jag misstänkte att detta inte skulle ske i igår, så jag stannade hemma ... med min DVD samling.
Ja, nu är det förhäxat till tusen!!
hehe

Ok, Nu måste jag förberedda här hemma, för att min syster kommer hit så det e bäst jag sätter igång.

Så fråm mig till er.
Ha en skön Söndag ;)

En vanlig Torsdag ...

men ändå inte ... ....

Det är inte alltid lika kul att skriva, idag är det en sådan dag.
Jag hade helst av allt velat vakna till nu o tänkt: Fy, det var bara en mardröm ... ... ... men ack nej, det fortsätter.

Idag fick min bror sin begravningsplats, o vi kolla även på kapellet där där den sista akten kommer att ske.
Det är så hemsk, för att jag kände mig hemma, inte för att jag varit där så ofta, men yes, jag har varit där tidigare ... ... och det känns.

Ah!, vad livets gång känns orättvist ibland ... shit asså ... jag har tusen o andra förslag på hur jag skulle ha lösa min sorg.

Och med mina planer o strategier så hade så många fler kunnat räddas och hjälpas utan att min bror drabbats ... ... ja han hade fortfarande varit vid min sida.

Men, men så är inte fallet, jag kan bara hoppas att Rättvisans gudinna, en dag, står på vår sida .

Justitia

Any way, Nu har den sista kostymen provats, och klädvalet är nu gjort, och på så sett börjar allt bli klart inför dagen jag inte vill ska komma ... ... dagen då jag för sista gången tar farväl av min bror, dagen då ............................................................................................................................................

Nä, nu är det dax för mamma besök.

såå jag drar mig.


C ya!

"Carpe diem ....

... quam minimum credula postero" (fånga dagen, lita ej på morgondagen).
Den romerske poeten Horatius hade med denna text i en av sina verk, en av dåtidens främsta poeter ... ... Och ja, än idag känns dessa ord inte mer än rätt, fånga dagen!!


Och dagen blev verkligen fångad!
Nu är det kväll igen o dagen lider mot sitt slut, dags att besöka familjen.
Ibland så känns allt lite för mkt, o då är det bara att ta ett steg bakåt.
o det är precis vad jag gjort idag.
Jag har inte svarat på fler samtal o hälsningar, speciellt från okända nr.
För att, när jag satt som snyggast på NK med min vanliga take away mugg i handen o pratade annat än min kära bror, så fick jag ett samtal ... från okänt nr ... o samtalet var från en o välkommen person.
Då rasade allt runt om kring mig, och tur att jag var i vänners sällskap som kunde föra över tankarna på annat just då.

Man ska verkligen vårda sina vänner, de kan göra så mkt utan att ens veta om det och det ger en sådan trygghet... så iväg med er, vårda vårda vårda ;)

Any way, ett sådant samtal får mig att fundera på vett o etikett ... ...
Och frågan är, hur tänker folk egentligen?

Om ngn i familjen ringt upp dig, bett dig (speciellt dig) att hålla dig borta från begravningen, för att din närvaro är inte lugnande. Ska man då fortsätta pusha på. .. .. skulle detta göra saken mkt bättre?
Tror hon verkligen att hon skulle bli mer välkommen?
Ja, en sådan handling bekräftar att det verkligen inte finns mkt i mellan det pannbenet ... ... eller kanske så är egot lite väl stort ...

Jag är säkerligen inte världens vettigaste, men jag vet när jag ska hålla mig undan.
Och har inte mina föräldrar eller mitt liv eller min religion lärt mig vett o etikett, så kan man fortfarande googla.

ja, efter detta så slutade jag svara på tel, mess eller annat, jag missade dock prästens samtal, tack för det!


Ja, med detta så blir det verkligen svårt att fånga dagen ... ... men jag la den negativa energin åt sidan o fokuserade på dagen som sådan.
Och det e la så man får göra när man ska fånga dagen.
eller??
Min mamma har verkligen lärt oss att fokusera på det viktigaste, tro på oss själva o aldrig låta ngn trampa på oss.
Att älska o förlåta och ja, Carpe diem ... ... ... även om att förlåta, inte alltid är min starkaste sida alla ggr så vet jag att jag alltid gör ett tappert försök.

Imorgon är det dags för nästa steg i begravnings proceduren, så det gäller att verkligen vara i shack.
Styrka o mod är verkligen ngt min familj har, men det är också styrka o mod som alla ni ger oss, o på så sett lär vi klara av morgondagen med.

Så till alla mina vänner, Tack för att ni finns.

Carpe Diem.


Ps.
Idag hitta jag slipsen jag letat efter till begravningen, det känns skönt.

Bad dax ....

Ja, är det ngt jag finner riktigt lugnande, så är det att ta mig ett bad.

Badbomber från Lush är riktigt lugnande, även om jag en gång måste ha badat så länge att jag fått allergi av det .... sådant händer bara mig!!!
Hela min kropp var fylld av prickar så som mässlingen eller röda hund, helt sjuk.
Då insåg jag att bad ska nog vara max en timme ... ... any way

efter denna dag så är jag verkligen värd ett långt härligt bad.
Jag o mamma var i stan i torsdags o hon köpte mig en badbomb, inte visste hon hur efterlängtad den skulle vara.
Jag vill hoppa i badet nu!
Tända lite ljus, ta med datorn o kolla på ngn bra film.

Idag var det en dag fylld av spänningar, även om spårvagnarna tappade sina spänningar så var de i luften(spårvagnarna var så sena o mkt fel på idag).
familjefrukost hos mamma o pappa, o sen var det dags att ta tag i allt.
Först skulle jag få "träffa" Oscar , min bror som jag så ofta var så arg på den senaste tiden.
Min bror som jag ofta ville ringa o prata med men lät bli eftersom jag ej visste vad konsekvenserna skulle bli.
Jag messa honom ett grattis på födelsedagen för ngn vecka sen, han messade ett tack ... ... lite senare o jag fatta inte att det var från han, o messade: Tack? tillbaka.

Han måste ju ha undrat vad jag höll på med ... ... ... ja, sicken tabbe .
jo, i alla fall, Träffa Oscar var det, hur känsloladdat som helst, hela familjen var där och två av våra gamla vänner som inte skulle kunna delta på begravningen, de fick chansen att ta farväl av Oscar.
Jag är en grabb som tål mkt, håller ut mkt, håller in mkt och har ett mkt starkt yttre, men det finns två saker som krossar mitt hjärta.
Min äskade mammas tårar och Valentinas tårar, speciellt när jag inte kan göra annat än krama om dem. My heart is so broken!!
Det är tur att jag har natten att återställa mig, för att klara av en ny dag.
Så jag fasar verkligen för begravningen, jag vill inte tappa det totalt … ngn måste bära upp allt, känner jag ... ... ...

Oscars altare vid besöket

Ok, efter att vi besökte Oscar så tog jag med mig syrran för att ha stöd o andra synpunkter under begravnings planeringen, för det var den jag skulle planera idag.
Ibland kändes det som att vi var i sååå olika plan ... ... men vi hitta varandra o lyckades planera en riktig värdig begravning.
Jag måste säga att det är ngt av det svåraste jag gjort hittills i mitt liv, att planera en begravning är verkligen inte ngt som jag någonsin lagt en tanke på.
Att planera min lille brors begravning är en mardröm jag aldrig ens drömt om, men där satt jag tillsammans med min syster o planera hur fint som helst.
Styrka Andrea ;)

Den chilenska macho mannen tog över o känslor o tårar las åt sidan, här skulle det nämligen planeras.
Kista, bukett, kyrka, program ... ja allt.
o inte visste jag att jag även var en expert på att planera begravningar.
Sjukt.

En förvirrad Nando

nu är allt klart i alla fall, och i morgon får jag besked om när min älskade brors begravning kommer att ske.

det är inte klokt vad man får för tankar, att planera min egna begravning var det första jag tänkte på.
Samtidigt som jag satt o valde ut Oscar kistbukett så satt jag o tänkte på min kista o bukett o allt ... ... jag vet att det är en hemsk tanke, men då skulle mina nära o kära ha ngt att gå på om ngt lika hemsk skulle inträffa mig.

Det är så mkt man måste tänka på, kläder, tal, program, vem ska få äran att bära kistan, bilder, rätt eller fel.
Allt får man balansera på hur vi vill ha det, hur mamma vill ha det o på hur Oscar kanske skulle vilja ha det.
så ni fattar min tanke om att planera min egna begravning ... men det får bli en annan dag, nu är det Oscar som gäller.

Det är en ny dag imorgon med nya uppgifter att ta tag i.
Badkaret är fyllt nu så det blir mkt relaxa nu ... ... ska bara slänga i ne badbomb först.

Splash på er!


PS.

Fonus var de sista jag trodde jag skulle ha ngt att göra med, men de har varit helt underbara.

Söndag ... ... är det guds dag?

Ja, alla som går till kyrkan gör ju oftast det på söndagar , så då får man väl fråga eller?
Oscar tog till alla medel han kunde för att finna sin inre frid ... ... o kyrkan öppnade sina dörrar, fick honom att må bra.
Även om det inte faller in i min egna linje, så känns det skönt att Oscar hade guds ord nära sig (oj vad det känns jätte konstigt att säga, guds ord)
O fick de Oscar må bra så får det oss att må bra, så om nu söndagarna är gud dag så faller det la ganska naturligt att man känner Oscar finns med oss lite extra just idag.

På tal om Oscar så vakna jag med honom i tankarna ... för att jag vakna med kramp i vadmuskeln, och när vi var små o jag kunde vakna av samma skäl så var det Oscar den jag väckte, för att han skulle hjälpa mig.
Oscar masserade min muskel så krampen försvann
Jag vet inte om det bara händer mig, men ofta hände det när min ben var fulla av dans ... ... o det e ofta det hehe.
En sovande Oscar fanns alltid där o hjälpte till.

ja, o så går dagarna med mkt glada minnen, mkt kärlek från familjen och vi håller oss sysselsatta med allt vad Oscar hade, musik, film, bilder o mängder va bilder.

Bilder är ett kapitel för sig hehe


Som alla gör när man flyttar hemifrån o hälsar på mamma o pappa så plockar man alltid med sig lite bilder då o då ... den vill jag ha, den vill jag ha ... åhh den med.osv.
Jag hittar mina bilder hos syrran o tvärt om, men att Oscar lyckats få med sig så många barndomsbilder var ju riktigt roligt.
Så fina bilder ... på han, på oss på oss och han mm.
Nu sitter jag och scannar så jag o syrran har var sitt ex av alla våra bilder.
o klart beordrar lilla mamma om hjälpa henne med bilder till henne.
så förutom allt så scannas det bilder till tusen.



Ja, i övrigt så kan jag berätta att den stormning av stöd från alla er verkligen hjälper i vårt sorgarbete.
Att ha familjen nära känns jätte skönt, o det kan vi tacka Oscar för, att har fått oss att inse vikten av att vara en enad och stark familj, inte för att vi någonsin varit en familj med konflikter. Utan för att ta hand om varandra på ett så kärleksfullt sett som man i dagens samhälle oftast glömmer bort.
Man tar alla sina nära o kära för givet, eller som jag ser i andra familjer hur deras konflikter tär på familjen.
Jag vet inte hur jag skulle klara mig om vi i min familj inte kunde fira Jul, födelsedagar eller bara happy dagar tillsammans
Min mamma och pappa som gör allt för oss och lika så gjorde allt för Oscar, är ett par klippor.
Besos mami y papi.

ok, tack alla för ert enorma stöd.
Alla mina gamla vänner, alla mina nya vänner, alla mina bästa vänner.

nu ska jag vila lite ... chaito no mah!

Oscar

Yes, det var min bror det.
Inte guds bästa barn kanske (vem har rätten att döma?) men med all säkerhet min bror.
Vi har alla gjort saker vi ångrat, vi kanske har till och med lyckats att rätta till dem.
Må gudarna veta att min bror verkligen gjorde ett tappert försök.
Min bror var en pojke med ett hjärta av guld, ett hjärta som inte orkade bära på hans sorg mer.
Hans sorg över att ha förlorat sitt allt till det mörka.






Jag ser hans liv, hans kamp om överlevnad, hans kamp om tiden.
Men allt förgäves för att brodern min har nu lämnat oss.
Jag kan bara hoppas att han har det bra, vid sida av min farmor.
Oscar med sitt barnaleende, för det är så han dyker upp i mitt huvud, den Oscar som växt upp med.
Oscar min bror jag finner inga ord för den sorg familjen känner.
Sorgen som blandas med förtvivlan, ångest och ilska.
men inget mot dig min älskade bror, nej, nej ... i mina ögon ar du är endast en liten pojke som blivit förd i mörkret och innan du ens lagt märke till den katastrof du fick ta del av så var det för sent.
Du vet precis vad jag pratar om.

kl 11:04 den 5 Juni 2009 reste min bror bort ... ... ... för alltid.