8 dagar senare ...

... och... ... ...

Tiden ger ordspråk som "Det man inte frågar, får man aldrig veta" " Som man bäddar, får man ligga " "det man inte ser, har man inte ont av" och " i de lugnaste vatten går de största fiskarna"  sitt rätta ansikte.
 Ngn har kastat en sten i vattnet och som ringar i vattnet har grupperingar blivit verklighet, pakter har skapats, och mål finns i sikte.

Jag har länge undrat om jag är en målmedveten man .. .. .. jaaaaaaaaaa, jag är delaktig!
Det gör mig till en målmedveten man, o det glädjer mig.
Även om mina mål inte glädjer andra, å andra sidan, att glädja andra med mina val i livet är ngt jag slutat med för länge sedan.
Så om just du fortfarande nöjer dig med att välja efter andras önskemål, so be my guest.

That´s not my road.

any way, förra veckan så var det en vecka full av beslut, lätta som tunga, roliga som tråkiga och spännande som sååååå ut tjatade.
Men det bästa av allt .. .. det är mina beslut.
Tiden kommer att utgöra hur kloka val vi gör här i livet .. . om man rider på en våg av succé nu, tyder det inte på att man överlever kraschen, speciellt inte om man inte har en livlina.

Så, kolla livlinan, se upp för det som inte går att se och håll Pakten.
Här i livet gäller det att vara steget före .. .. .. om man e på rätt spår vill säga.
Annars gör man bara bort sig.

Varför ägna sin tid att skriva i metaforer ?? undrar du .. .. .
Varför ägna sin tid att läsa denna blogg. säger jag.

Alla befinner vi oss i livets olika faser, det du ser kanske inte andra ser och det andra ser kanske du aldrig kommer att få en insyn av.

U se, I know you ;)

p.s  Huvudkudden är bästa rådgivaren, men har man tagit fan i båten får man ro honom i land !!

75 !!

det är det antal skjortor jag hade hängande i min garderob.
vilket känns ganska dumt.
ett för att skor var det jag trodde jag hade mkt av, men nej ... han har skjortor ... 75 st och jag kan bara ha en åt gng, så ni ser sicket problem jag skaffat mig.

Trångt i garderoben!

Inte konstigt att det tar mig hur lång tid som helst att bli klar, inte konstigt att mins skjortor behövs strykas trotts att de redan varit strykta från början.
Det kan ju ha att göra med att skjortorna hänger två o två eller till o med tre o tre.
Så ja, nu har jag ett nytt litet projekt .. .. minska antal skjortor, utan att slänga några.. .. hur gör jag då?

Som ni märker så börjar jag landa här hemma mer o mer nu.
Kurdistan minns jag med spänning och lite magknip.
Men min vardag har börjat knacka o göra sig påmind.

Nu har det precis varit helg, och helg i min värld betyder toppen av det sociala liv jag lever.
Ut och mingla, umgås och träffa min vänner.
Ja, till o med Agge fick följa med en stund ... det var skoj.

Den magiska Trion !!!

Ja, annars lever han ett lyckligt gift liv, men barn i sikte .. . tror det blir ett April barn.
o ja... eftersomjag e April barn så kan jag bara ge ett Varningens ord !! WARNING !!moaaaahahahaha.

Ja, sen var det träning, o efter Kurdistan så känner jag mig ganska mätt på träning.
Lite time off kanske.
Ja, sen på kvällen var det dags igen att ta sig ut, efter ett par drinkar hos Ricardo så var det dags att låta natten ta över och det blev en lång lång natt.
En natt som avslutades på Akuten!!

 Svenska ER !!

ja, nu var det faktiskt så att den vården jag o mina vänner behöver finns inte i Akuten, så jag kan lugnt glädja er med att det inte var ngn av oss som tog in på akuten.
Och inte var det ngt med hotell Gripen heller hehe.
nä, jag skulle nämligen hem och jag gick ner för spårvagnen som man bör, men en annan man trilla liksom omkull o slog i med hela ansiktet på marken.
blodet bara forsa !!
Inte kunde jag lämna honom där .. .. så min medmänsklighet tog över o jag tog mig tiden att ta den stakars farbror till akuten.
Ja, det var en blödande historia, o jag som redan har lite blod fobi hade det verkligen inte lätt.

det var Blod över allt !!

 
och inte blev det lättare av att de flyttat på akuten .. .. som att jag brukar springa där liksom hahaha
Jag hitta inte till ingången, jag fick ringa polisen för att de skulle koppla mig till akuten för att de skulle guida mig till ingången, som låg dolt bakom glas dörrar.
även om personalen där inte var lika effektiva som på ER, när man skriker på hjälp, så tog de tills slut hand om honom.
Stackar, han var lite mer än salongs berusad och gissa om jag nyktra till.
haha, oki, nu hinner jag inte uppdatera er om mina nattliga äventyr.
Nu har min 18-åring kommit hem med blommor o presenter.
så vi ska umgås o ha en far o dotter moment .. .. jag räknar iskallt med att då 10min.

Naaaaw ... eller?? hahaha

p.s
1. är det gubbvarning att få Triss lotter i present?? huaaaaaaaaaaa

2.oki, hija, jag älskar dig med, och tack för Rosen o presenterna. Besitos.

3. Sist men inte mins, Papi hoppas du haft en bra fars dag !!

Borta bra men hemma bäst !!

.. .. .. det e precis vad jag känner idag.
6 dagen av magsjuka, undra om jag går ner i vikt då??
Jag har äntligen fått läkartid, så nu ska vi se vad som händer med min kropp,  se om man kan lösa problemet snabbt och effektivt.
Men under tiden så kan jag faktiskt berätta lite mer om resan ...




En av höjd punkterna var att besöka staden Halabjah.

Kurderna ser framåt men naturligtvis blickar man tillbaka för att inte glömma det som hänt, historia ni vet.

Det som gör oss till det vi är idag, o Kurdernas historia gör dem till de kämpar de är idag. Det är vad denna resa lärt oss.

Any way, Halabja!!
En stad vars mystiska namn som skulle kunne vara från en äventyrs film, men icke sa nicke staden har en mkt tuffare och sorgsnare historia än så.

Den 15 mars 1988 sänkte Sadam Hussein, staden och dess invånare med en kemisk bomb, och sanningen slår oss tillbaka till den Kurdiska verkligheten.

Vi fick ta del av detta, med en guidad tur på ett museum i just denna stad.

 Monumentet

Många tårar fälldes då vi vandrade runt dessa bilder, bilder som i mitt huvud påminner det om händelsen i Hiroshima och Nagasaki.
Den brutala händelsen riktat mot kurderna av Saddam Hussein låter sig inte glömmas bilder hänger över hela museet.

Den tragiska sanningen i bilder.

Sorgen över den förödelsen tog i oss alla.
Ett monument med namnen på alla de omkomna fans i hjärtat av detta monument, dekorerad med den Kurdiska flaggans färger.

 18-åringen och den dekor som fanns i mitten av monumentet.

 Jag och väggen med namn på de omkomna, alla och en överlevande!

Endast ett namn fanns i grönt.
Det är namnet på den pojke som överlevde gasbomben, denne bäbis belv omhändertagen av en Iransk kvinna för att 21 år senare få besöka sin hemstad och dess historia.
Mkt gripande!
  
Vi fick ta en promenad upp till kyrkogården där fler än 5000 låg begravda.
och det stod tydligt att de som var med Sadam Husseins regimen inte var välkomna, full förståeligt

En skyllt för respekt !

Här fick vi, ledarna av de olika dansgruppen lägga en blomma för att hedra de omkomna, för att hedra historien, för att hedra kurderna.

Jag lämnar en blomma från hela Los Copihues

Tal höll i form av en ceremoni under ett annat monument som byggdes upp i kyrkogården för att hedra de omkomna.
Ett monument byggd på tusentals små stenar, dessa stenar representerade tusentals människor som fick sätta sina liv pga Sadams Husseins gas bomb.

 En ängel ??

De symboliska stenarna och våra buketter.

Mina vänner denna dagen slutade inte i dans.
Vi fick ta del av Kurdistan, guidade turer hela dagen, och sen var det Shopping, men tro mig när jag säger: Ingen glömmer Halabjah !!

 Dörren som ger hela fasaden ett ansikte.

 Syn från bussen

 Menyn på engelska hehe

 Läsk i stora lass

 Mat för oss alla.

 TV i Kurdistan var tydligen rolig.

 Mer bussfärd.

 Äntligen shopping !!

 Happy me Wuhu !!

 Ger 18-åringen 10.000 att shoppa loss för !!

 Kurdisk skylltfönster

 ONOFF i Kurdistan

 Två kurdiska dockor hehe

Kusinen utanför the Mall

Supas Sköna !!! Nando är hemma igen !!!

Hemma igen, tillbaka och verkligheten.
Där min Stjärnstatus sjunker till sin vanliga odödliga nivå, jag kan gå på stan o ingen reagerar eller skriker Barasil efter mig .. .. .. Om jag nu skulle ta mig till stan!

En Stolt Chilenare representerar Brasilien i Kurdistan ;)

Denna resan kommer jag, att för alltid, minnas, även om magen vill annat.
Det slutade nämligen i magsjuka för nästan hela truppen .. .. jag tror hela truppen blev magsjuk, men alla sa inte det hehe.

Men, men åter till resan, som jag nämnde i tidigare inlägg så funka internet lite som den ville och det tog evigheter.
men resan fortsatte ändå, vart vi än reste som var vi super stjärnor.
Som ordförande för Los Copihues, så känner jag mig riktigt stolt över den succé föreningen åstadkom.
Visst kan vi tacka lite den brasilianska fotbollen för det, men vi levde upp till förväntningarna och det är det som räknas.

Los Copihues i Kurdistan 2010

Vi gjorde ingen besviken, vi tog kort med folk som kom fram till oss, i den mån det gick. För som sagt folk var tokiga och ofta blev det en säkerhets fråga.
Säkerhets polisen samt militär fick ta bort fotografer och publik från oss, för de var för många och läget blev okontrollerbar. 

Polisen som tog bort fotografer, ville fotas hehe

Vi var ofta dem första att  lämna arrangemangen, just för att polisen inte skulle tappa kontrollen över publiken.
men även för att vi behövde hämta andan, det är svårt att stå emot den stora vågen av folk.
Två saker saknade vi när vi uppträdde, en backstage och toaletter. Ett ställe att förberedda oss mentalt och inte ha kameror från press och publik i ansiktet på oss.
Men trotts detta så måste jag säga,  sicken känsla!!!
Så mycket glädje vi lyckades sprida bland barn, unga, vuxna, olika sorters studenter, polismän, militär och lokala politiker.
Vi var riktigt glada över att kunna visa upp vårt arbete, trotts de antal timmar vi satt på bussen för att ta oss till varje uppträdande.

 Vi och skolbarn

Alla gladdes av Los Copihues och våra mäktiga dräkter, även om det i vissa av deras smak, kan ha varit för naket ... hehe.

 De gula

Musapar alá kurdistan

De röda

Hela resan var en upplevelse, kurdiska folket tog emot oss med mkt glädje och omsorg.

Man märkte mkt tydligt att " landet " är fortfarande i en uppbyggnadsfas. Även om stora och fina byggnader fanns på plats, så var det mkt som var på väg att byggas.

Kurdistan har efter år av krig o bedrövelse lyckats med lite fred, och under denna tid har de gjort allt för att ta sig framåt.
Att bara ha en kulturell arrangemang av detta slag visar världen att Kurdistan tar säkra steg framåt.
och vi fick ta del av det.

SUPAS !! !! (betyder tack på kurdiska)

Supas sköna är till dansarna på Sköna konster som visat oss sitt land.

Internationella Sköna Konster (SIK) på scen i Kalar !!

nu orkar jag inte blogga mer för idag, men mer kommer, Halabja e kvar o mkt mer ;) men först lite mat.
Ni får nu njuta av lite fler bilder över Kurdistan.

Kalar

 Silêmanî

 På resande fot mot huvudstaden Erbil

Hotell ??

 Många tomma hus snart klara för inflytt kanske??

 Kuder på väg till jobbet

 Klart hus??

 Slit o jobb

 en liten stad .. .. ..

Nando at Erbil !!

Kurdisch part 3

Ja, dagarna går och jag har ej hunnit blogga, att vara mer social har varit lite roligare.
det har hänt en hel del här nere undertiden ni fryser där hemma.
Vi och sköna konsterna är de ända av oss som dansat två ggr per dag, och CD samt Tunari varit dem som fått sitta mest på bussen men dansat minst.

Vi sa det här om dagen, så här mkt har inte våra dräkter använts på många många år.
själva dansen har varit riktigt bra, personmöterna har varit läro rika, men resorna måste allt ta o diskuteras !!
any way, Los Copihues gör det bästa för att lämna ett gott intryck.
men tills internet funkar bättre så får ni allt nöja er med lite fler bidler ...

Nä, nu måste jag packa  igen ...

C ya !!