I'm on fire!!

Och detta trotts att dagen skulle kunna bevisa motsatsen. Haha
Jag har nämligen inte gjort den minsta ansträngingen för att få igång livet.

Så nu med ett glas rose i handen och balladern avlöser varandra, i min snygga högtalare.
Så kanjag reflektera.
Det är lätt att falla i självömkan, nostalgin tar över men No, no, no!!

Det här med att livet startar vid 40 stämmer så innerligt. Jag vet dock ej o det är för att jag är som jag är lr om det är så rent allmänt.
För visst har man hört den om att, livet börjar vid 24,  nej livet börjar vid 25, vid 30, efter 35 och nu då vid 40.
Inte konstigt att jag firat alla dessa födelsedagen som början vid en ny era. Nandos, 24, 25, 30, 35 och 40:e år.
Well my friends, nu(i takt till killing me softly)så inser jag att I'm on fire.
Och det har spegalts i de mest knepigaste siuationer. Grejer som man dagen efter, undrar själv, men hur lyckas jag??!??
Vad e det för fel på folk?
Lr vad är det för fel på mig??!?? Haha.

Well kan bara kostatera I'm on fire !!!

Skål!!