onsdag 10 juni 2009

"Carpe diem ....

... quam minimum credula postero" (fånga dagen, lita ej på morgondagen).
Den romerske poeten Horatius hade med denna text i en av sina verk, en av dåtidens främsta poeter ... ... Och ja, än idag känns dessa ord inte mer än rätt, fånga dagen!!


Och dagen blev verkligen fångad!
Nu är det kväll igen o dagen lider mot sitt slut, dags att besöka familjen.
Ibland så känns allt lite för mkt, o då är det bara att ta ett steg bakåt.
o det är precis vad jag gjort idag.
Jag har inte svarat på fler samtal o hälsningar, speciellt från okända nr.
För att, när jag satt som snyggast på NK med min vanliga take away mugg i handen o pratade annat än min kära bror, så fick jag ett samtal ... från okänt nr ... o samtalet var från en o välkommen person.
Då rasade allt runt om kring mig, och tur att jag var i vänners sällskap som kunde föra över tankarna på annat just då.

Man ska verkligen vårda sina vänner, de kan göra så mkt utan att ens veta om det och det ger en sådan trygghet... så iväg med er, vårda vårda vårda ;)

Any way, ett sådant samtal får mig att fundera på vett o etikett ... ...
Och frågan är, hur tänker folk egentligen?

Om ngn i familjen ringt upp dig, bett dig (speciellt dig) att hålla dig borta från begravningen, för att din närvaro är inte lugnande. Ska man då fortsätta pusha på. .. .. skulle detta göra saken mkt bättre?
Tror hon verkligen att hon skulle bli mer välkommen?
Ja, en sådan handling bekräftar att det verkligen inte finns mkt i mellan det pannbenet ... ... eller kanske så är egot lite väl stort ...

Jag är säkerligen inte världens vettigaste, men jag vet när jag ska hålla mig undan.
Och har inte mina föräldrar eller mitt liv eller min religion lärt mig vett o etikett, så kan man fortfarande googla.

ja, efter detta så slutade jag svara på tel, mess eller annat, jag missade dock prästens samtal, tack för det!


Ja, med detta så blir det verkligen svårt att fånga dagen ... ... men jag la den negativa energin åt sidan o fokuserade på dagen som sådan.
Och det e la så man får göra när man ska fånga dagen.
eller??
Min mamma har verkligen lärt oss att fokusera på det viktigaste, tro på oss själva o aldrig låta ngn trampa på oss.
Att älska o förlåta och ja, Carpe diem ... ... ... även om att förlåta, inte alltid är min starkaste sida alla ggr så vet jag att jag alltid gör ett tappert försök.

Imorgon är det dags för nästa steg i begravnings proceduren, så det gäller att verkligen vara i shack.
Styrka o mod är verkligen ngt min familj har, men det är också styrka o mod som alla ni ger oss, o på så sett lär vi klara av morgondagen med.

Så till alla mina vänner, Tack för att ni finns.

Carpe Diem.


Ps.
Idag hitta jag slipsen jag letat efter till begravningen, det känns skönt.

Inga kommentarer: