Finns det en sådan lugn som när man Sitter i ett direkt tåg kl 6 på morgonen, på väg hem.
De extremt få frukostar är serverade och bortplockade.
Resenärerna halvsover lr surar för deras kassa internet.
Jag lägger min energi på mej, fixar lite te(st blir te när halsen fortfarande känns krasslig) lutar mig tillbaka och njuter.
Lugnet tar över och jag känner hur ögonlocken bara vill sluta sig.
Min musik är av den sort jag ej orkar lyssna på(så här tidigt)och vad gör det när hörlurarna ligger kvar på hotellet.
Nä, jag kan bara blunda minnas och njuta!
Och det första jag kommer på är . . .
In your Face Bitches !!!
Inte till de resenärer som klagar på dåligt internet, kylan i vagnen lr så, nej det är för vinsten i Madrid tävlingen.
Den vinsten satt så jäkla nice!!
Efter förra årets succé så var ribban satt, men med all klagomål som kom fram, om hattar, skor, musik, stil, handskar, effekter mm. Så jobbade vi mot alla odds.
Vi fick så mkt skit för att tjejerna kunde röra sin kjolar "tack vare" att de hade så liten klack. . .
Nu 3 dagar senare har vi fortfarande inte hört ngt.
Och vi tog hem Femenino(bara tjej kategori) samt den stora kategorin Mixto( den tävlingskategorin de dör för) det är flera par på scen.
Och detta trotts att vi avslutade koreografin dagen innan tävlingen, vi hade svårt med träningstillfällen, regler som var som gjorda för att vi ej skulle vinna och vi gick och vann. Vi vann trotts att vissa hoppades att vi ej skulle vinna, folk som gjorde allt för att göra det svårare. Vi tog hem den stora pokalen trotts alla odds!!
Ni som tävlar, ni vet den känslan av att oki vinner vi inte nu, så gillar de helt enkelt inte vår stil. För alla kände sig nöjda med prestationen, glädjen på scen, koreografin ja allt var i samma nivå som året innan, kanske inte alla dansare på topp, men tro mig, vi ägde scenen.
Och där stod vi, tittade på tredje plats, andra plats. . . inget av deras stil var som vår Caporal . . . Och när inte ens San Simon Stockholm fick ngt av de priserna så trodde vi loppet var kört. De skulle vinna, alla dör för San Simon i Spanien. Men tro den förvåning och glädjen och "In your Face Bitches" känslan när de ropade ut vårt namn. Centro Cultural Libertad Suecia !!!
Det var som att de rättfärdigade vår vinst året innan, med klack utan klack, med hatt utan hatt. . . Vi ägde!!
Och det minna vänner är en känsla jag kommer att leva på länge länge.
Folk kan klaga på sin internet, kylan i vagnen, frukten är slut lr att jag är ful. . . I don't care!!
1:a pris i en internationell tävling som Madrid är steget vassare!
Jag har en del tack, inte för att namn ge ngn med hon börjar på Nat och slutar på ta. Du är guld värd, din uthållighet och tålamod glänser över Dansgruppen. Du är en bra inspiration till hur ledarskap ska vara. Hur du deppar dina dansare, hur du backar upp och stöttar trotts att du tillrättavisar med hela handen är outstanding. I'm very mucho imprest!
Till alla andra deltagare, bra jobbat!!
Jag trodde inte på ett par av er, men ni hjälpte till att visa var skåpet skulle stå och det är inte mer än rätt att lyfta fram det!
Så nu kan jag blunda, njuta av känslan och gosa med tanken.
XOXO - the winner takes it all !!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar